Sitter nu på tuben till Gabriella.
Distans passet gick bra, fyra timmar var det bestämt att vi skulle köra och så blev även följden. Men redan efter två och femton så var jag helt slut och väggen var inte långt ifrån, hade inte de där lila extra, konstig känsla i kroppen. Åt de som jag hade med mig. Hjälpte ändå inte tyckte jag, fick lov att lägga mig på Calles hjul och kände mig helt nerdvärderad, ett gammalt proffs som MR Freiburg skulle man väl kunna hänga på;) men efter ca 3 timmar så stannar vi och trycker än kaffe, cola och en bulle. Ja de var de som behövdes och Pumpen var åter igen med i matchen. Nu började faktiskt Calle klaga på tempot och jag blev så klart nöjd och tryckte på lite extra :)
Nu blir de mat med kvinnan i mitt liv.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar